Biblioteket är en fantastisk plats – också för Nylitteracitet

På våren 2021 beviljade Undervisnings- och kulturministeriet bidrag till 46 utvecklingsprojekt inom ramen för programmet Nylitteracitet. Projekten skulle samla erfarenheter om hur kunskapsbeskrivningarna som tagits fram i programmet Nylitteracitet kan tas i bruk och tillämpas lokalt. Du kan läsa fler texter om erfarenheter i från projekten olika kommuner och få tips till din egen verksamhet under Aktuellt på Nylitteracitets webbsida. Här kan du läsa om hur man förverkligade Nylitteracitet i samarbete med biblioteket i Esbo och i Kangasniemi.

Nylitteracitet kan förverkligas också tillsammans med en samarbetspart. Den här artikeln ger exempel på vad allt bibliotekssamarbetet kan innehålla, när det är som bäst. Exemplen kommer från Esbo med nästan 300 000 invånare och Kangasniemi med lite över 5 000 invånare. På båda orterna har bibliotekssamarbetet byggts upp på lång sikt redan före pilotprojekten inom Nylitteracitet.

Teknikpyssel och rullpapper i Esbo

Satu Nerg-Öhman, sakkunnig inom småbarnspedagogik, berättar hur teknikfostran som nämns i planen för småbarspedagogiken har tagits upp i Esbo. En omfattande fortbildning genomfördes i staden, med deltagande av både förskolepersonal och bibliotekspersonal. Mer än 3 000 barn fick besöka biblioteket för att bygga sina egna robot-kryp som man i Esbo kallar ”>Ö<ppiäinen”. De är små egenbyggda robotar som till exempel kan ha horn och hår och som kan snurra med hjälp av en liten excentrik motor. Verkstäder har också anordnats på olika mässor, till exempel i Sello bibliotek. Du behöver inte kunna finska eller svenska för att delta, intresset för teknikpyssel räcker. Enligt Nerg-Öhman har byggandet tillsammans varit en stolthet för många barn och föräldrar.

Esbo var först i Finland att testa användningen av den flerspråkiga bilderbokstjänsten Lukulumo i småbarnspedagogiken. Den tjänar språkmedveten fostran och integration i staden. Enligt Nerg-Öhman är 25 % av barnen i grupperna inom småbarnsfostran redan flerspråkiga globala medborgare, vilket måste beaktas vid planering av aktiviteter. Lukulumo har också den goda sidan att den fick personalen att senast då ta tag i surfplattan, påpekar Nerg-Öhman.

Projektkoordinator Hanna Manner säger med ett leende att det viktigaste verktyget för Nylitteracitet ändå är rullpapper. Med den kan man göra sagokodning. En bra saga att koda är till exempel Gruffalon. Berättelsens händelser görs synliga på pappret, och man förtydligar funktionerna och de olika djuren som Gruffalon möter. Sen kan man prata om sagans algoritm – vad händer om ett element eller en funktion förändras? Efter den här analysen görs historien till en egen digital berättelse, som barnen ritar och berättar själv. Varje barn får en roll de gillar: en kan vara fotograf, en annan kan göra ljudeffekter. Hanna Manner berömmer att biblioteken i Esbo alltid frågar hur de kan delta. Manner ska inom kort presentera sagokodning för bibliotekspersonalen.

I Kangasniemi växer skolbarnens medieläskunnighet på biblioteket

Biblioteket är också en stark partner i Kangasniemis pilotprojekt som riktar sig till förskoleundervisningen och grundskolan. Bibliotekschef Sari Tulla och bibliotekarie Ulla Siiskonen berättar om hur kommunens kulturpedagogiska plan har förnyats under året. Från och med nästa höst läggs en kulturpedagogisk lektion till skolsamarbetet.

I Kangasniemi erbjuder biblioteket redan 4 lektioner för varje årskurs från ettan till nian. Mängden är verkligen ambitiös, jämfört med vilken kommun som helst. Tulla och Siiskonen hävdar dock glatt att målet är enligt deras erfarenhet realistiskt, när stunderna är välplanerade och schemalagda. I Kangasniemi är bibliotekets kommunikation med skolan exemplarisk, eftersom biblioteket är med i skolans Wilma-system. ”Och vi deltar alltid på FBA-dagarna, oavsett om vi är inbjudna eller ej”, säger Tulla med glimten i ögat.

Den kulturpedagogiska planen inkluderar bl.a. biblioteksanvändning och bokprat eller diktprat. Medieläskunnighet främjas med så kallade ”bokfilmstunder” (”kirjavilimaatti”). Då presenteras bok-och film -par, som Risto Rappare eller Onneli och Anneli. Högstadieklasser erbjuds mediaprat med musik, film och drama. Med ÅK 2 genomförs ett bokprojekt, där både författaren och berättelsen till boken uppfinns tillsammans med hjälp av sagotering. Vidarebearbetning och illustration sker på skolan och slutprodukten är ett pappershäfte för varje barn som hen själv har illustrerat.

Text av: Leena Pylkkö, KAVI. Artikelbilden visar på robot-kryp som är tillverkade av personalen i Esbo.