09.03.2023
Pålitlig information? Läs expertens tips om hur du granskar webbtexters trovärdighet
På webben är det lätt att blanda ihop fakta och åsikter. Medieinnehåll formar människors uppfattningar om saker och styr deras handlingar. Hur innehåll tolkas och hur man reagerar på dem påverkas av om innehållet presenteras som fakta eller som någons åsikt.
Sedan flera år tillbaka ligger Finland på första plats i jämförelsen av medieläskunnighet av organisationen Open Society, som utvärderar europeiska länders möjligheter att bekämpa de negativa effekterna på samhället som orsakas av falska nyheter och desinformation. Jämförelsen tittar på ländernas utbildningsnivå, yttrandefrihet, förtroendet människor emellan och graden av online-deltagande.
Enligt den rapport (på finska) som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata publicerade 2022 visar en internationell jämförelse att det fortfarande finns mycket kvar att göra även i Finland, när det gäller vissa färdigheter. Enligt rapporten låter finländare oftare än i andra länder att kontrollera riktigheten av information som verkar osann, som de hittar på nätet. De saknar färdigheter att kontrollera informationens pålitlighet. Uppgifterna är baserade på Eurostats forskning.
Kontrollera dessa punkter när du överväger informationens pålitlighet:
- Texttyp: om det är en åsikt eller fakta, som kan kontrolleras t. ex. från forskningskällor.
- Skribenten: utvärdera skribentens expertis och bakgrundsorganisation. Om artikeln hänvisar till en ”expert” måste läsaren kunna kontrollera varför personen skulle vara expert på området. Är hen till exempel forskare i frågan, representerar hen någon expertorganisation?
- Publikationsstället: var har artikeln publicerats? Finns det en publiceringströskel, det vill säga har innehållet gått igenom den redaktionella processen?
- Källor: vilken källa bygger texten på? Tycker du att de källor som används är trovärdiga när det gäller ämnet som behandlas?
- Synvinklar: vems synvinkel kommer upp i texten och vems synvinkel gör det inte? Kommer synpunkterna fram?
- Motiv för att dela framåt: vem drar nytta av det om informationen eller synpunkten sprids vidare? Vem kan lida av det?
- Dina egna attityder: fundera över om dina egna fördomar kan påverka din utvärdering av nyheterna.
Dessutom:
- Använd omvänd bildsökning. Dramatiska bilder av olyckor och katastrofer sprids lätt. Men bilden kan faktiskt vara från en helt annan situation och tidpunkt.
- Jämför informationen med andra källor och med vad du själv vet från tidigare.
- Tänk på att vetenskaplig kunskap ackumuleras sakta, och det hör till dess natur. Detta innebär att publicerade forskningsresultat ofta är motstridiga. Att testa dem och utvärdera deras giltighet är kärnan i att göra vetenskap.
💡 Misinformation avser felaktig information som sprids oavsiktligt.
💡 Desinformation är däremot avsiktligt spridd förvrängd, lögnaktig eller vilseledande information
💡 Konfirmeringsbias betyder en tendens att märka och ta till sig sådant i mediernas innehållsflöde som passar in i den egna världsåskådningen och de existerande uppfattningarna. På grund av samma fenomen är det vanligt att undvika information som strider mot ens egna uppfattningar.
Kolla in KAVI:s Ren fejk -affisch, som listar nio olika sätt att vilseleda läsare av medietexter.
Text: Leena Pylkkö, kommunikationsplanerare, KAVI och Julia Alajärvi, specialsakkunnig, KAVI
Bild: alvarez / iStock
Som källor användes: Stigar till medieläskunnighet – handbok för ÅK 7-9, På spaning efter pålitlig information
P.S. Och vad gör författarna till blogginlägget du läser just nu till experter? Nationella audiovisuella institutet (KAVI) är en statlig myndighet med lagstadgad uppgift att främja medborgarnas mediekunskap. Medlemmarna i teamet för mediefostran har högskole-examen relaterade till ämnet