Främjande av mediekunskap

Mediekunskap främjas genom mediefostran. Mediefostran har långa anor i Finland, och den genomförs av mångsidiga aktörer som en del av organisationers grundläggande arbete eller inom olika projekt. Medieläskunnighetens ställning främjas också genom internationellt samarbete.

Informera oss om ny eller pågående verksamhet, evenemang eller nätverk. Du hittar kontaktuppgifterna på sidan Stöd och hjälp.

Stöd och hjälp

Aktörer

Mediekunskap främjas i huvudsak vid myndigheter som är underställda undervisnings- och kulturministeriet, men mediefostran ingår också i andra ministeriers uppgifter. Läs närmare beskrivningar om myndighetsarbetet i Riktlinjerna för mediefostran från och med sida 37.

Undervisnings- och kulturministeriet

Inom undervisnings- och kulturministeriet stöds främjandet av mediekunskap genom resurs- och informationsstyrning. I ministeriets uppgifter ingår också att utveckla lagstiftningen inom området. Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är främjandet av mediekunskap ett innehållsområde som ingår i flera olika politikområden. Inom området för kulturpolitik har man redan i mer än tio år stött utvecklingen av mediekunskap bland annat med anslag som riktas till riksomfattande projekt inom mediefostran. Avdelningen för kultur- och konstpolitik ansvarar också för att främja mediekunskap på EU-nivå som en del av EU:s audiovisuella mediepolitik.

Nationella audiovisuella institutet (KAVI)

Nationella audiovisuella institutet är den enda myndigheten i Finland som har en lagstadgad uppgift att främja mediekunskap. Mediefostran främjas vid enheten för mediefostran och bildprogram (MEKU). Förutom webbplatsen Mediekunskap i Finland driver KAVI också Mediekunskapsskolan där det finns gott om olika slags material och kurser som stöd för mediefostran. KAVI har Youtube-kanaler både för barn och unga och för yrkespersoner. Mediekunskap främjas också genom de årliga evenemangen Mediekunskapsveckan, Spelveckan (webbsidan endast på finska) och Forum för mediefostran (på finska).

Mediefostran genomförs av följande myndigheter, bland andra:

Kommunikationsministeriet

Utbildningsstyrelsen

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

Konkurrens-och konsumentverket

Museiverket

I Finland främjas mediekunskap i åtskilliga olika organisationer och föreningar. I en del organisationer ingår mediekunskapen och mediefostran i den huvudsakliga uppgiftsbeskrivningen, medan de flesta behandlar ämnet som en del av sitt övriga arbete.

Fler instanser som främjar mediefostran finns bl.a. bland Mediekunskapsveckans partner.

Om du vill få med din organisation på den här listan kan du meddela oss om det med hjälp av den här blanketten (på finska).

Mediekunskapen och mediefostran syns längs fostrans och utbildningens hela stig i handlingarna som styr undervisningen. Utbildningsanordnarna, de lokala läroplanerna, de pedagogiska gemenskaperna och enskilda yrkespersoner ansvarar för att verkställa mediefostran i praktiken.

 

Inom gymnasieutbildningen inkluderas mediekunskapen i läroplansgrunderna. Inom den mångsidiga kompetensen är mediekunskapen särskilt kopplad till interaktionsfärdigheter, tvärvetenskaplig och kreativ kompetens, samhällelig kompetens samt global och kulturell kompetens. Inom läroämnena har mediefärdigheterna en betydande roll till exempel inom modersmål och litteratur, bildkonst, historia, samhällslära och undervisningen i olika religioner. Dessutom kan studerandena vid vissa läroanstalter avlägga ett gymnasiediplom i media (2 sp).

Inom den yrkesinriktade utbildningen ingår mediekunskapsmål i helheten för kommunikations- och interaktionskompetens, som är en del av de yrkesinriktade grundstudiernas gemensamma examensdelar. / examensgrunder. Förutom yrkesexaminas gemensamma studier utvecklas mer djupgående användning av mediefärdigheter och mediekunskap i olika examinas yrkesspecifika studier, såsom till exempel inom grundexamen i mediebranschen och visuell framställning samt i yrkes- och specialyrkesexamina inom mediebranschen.

 

Mediekunskap främjas på olika sätt genom ungdomsarbetet. Till exempel undervisnings- och kulturministeriet stöder kompetens och samarbete inom informations- och rådgivningsarbete för unga, digitalt ungdomsarbete och digital ungdomsverksamhet samt stärker kunskapsunderlaget som relaterar till unga genom att dela resurser till instanser som också arbetar med mediefostran. Dessutom beviljas det inom ungdomspolitiken också allmänna understöd till organisationer som utför riksomfattande ungdomsarbete, i vilka även centrala organisationer för mediefostran såsom Sällskapet för mediefostran rf ingår. Kommuners och gemenskapers projekt inom mediefostran stöds med specialunderstöd. Med hjälp av projekt har man både främjat ungas mediekunskap och färdigheter för informationssamhället, och stärkt ungdomsarbetares kompetens i mediefostran och lyft fram mediefostrans roll som en del av grundläggande ungdomsarbete och ungdomsverksamhet.

En central nationell aktör inom mediefostran är Kompetenscentret för digitalt ungdomsarbete som består av Verke, som drivs av Helsingfors stad, och Koordinaatti, som drivs av Uleåborgs stad.

Tre av de tio universitet i Finland som erbjuder studier i kultur, konst, kommunikation eller pedagogik utför fortlöpande forskning och undervisning i mediefostran. Man kan studera mediefostran som huvudämne på kandidat-, magister- eller doktorsnivå vid Lapplands universitet (på finska). Vid Tammerfors universitet finns en tvärvetenskaplig utbildning i medieforskning (på finska) som delas upp i två magisterprogram efter kandidatstudierna: media, kultur och samhälle samt det engelskspråkiga programmet Game Studies. Tammerfors och Lapplands universitet har en professorstjänst i mediefostran. Helsingfors universitet erbjuder regelbundet studieperioden Grunderna i mediefostran (på finska), och även där utbildas doktorer i mediefostran. Vid övriga högskolor består studierna vanligtvis av enskilda kurser inom olika vetenskapsområden beroende på universitet, eller så har innehållen integrerats i andra kurser.

Vid några universitet finns undervisnings-, forsknings- och utvecklingsverksamhet inom mediefostran som en separat enhet eller ett separat område. Vid Lapplands universitet finns undervisnings- och forskningsenheten Media Education Hub (på engelska) som koncentrerar sig på mediefostran. Vid Tammerfors universitet finns forskningscentret för journalism, kommunikation och media Comet (på finska).

Mediefostran ingår också i flera yrkeshögskolors kursutbud som enskilda kurser eller kurspaket. Förutom högskolorna har de ur mediefostransperspektiv främsta aktörerna som utövat forskning varit Ungdomsforskningsnätverket (på finska) och Kulturpolitiska forskningscentret Cupore. Högskolorna ordnar också seminarier, utställningar och evenemang om mediefostran som är öppna för allmänheten.

Offentliga bibliotek är en unikt heltäckande tjänst som når människor i alla åldrar. Förutom böcker erbjuder biblioteken tillgång till många olika slags medier både på biblioteken och via webben. Det finns en lång tradition av mediefostran på bibliotek, som stärks av lagen om allmänna bibliotek som trädde i kraft den 1 januari 2017. I lagen fastställs främjandet av en mångsidig läskunnighet som ett av bibliotekens mål. Samtidigt främjar biblioteken befolkningens lika tillgång till bildning och kultur, samt möjligheter till livslångt lärande och aktivt medborgarskap.

Mediafostran på bibliotek relaterar till informationstjänster, handledning i informationssöknings samt guidning i användningen av bibliotekets mångsidiga material, vilket genomförs på sätt som lämpar sig för olika åldersgrupper. På många bibliotek kan man också använda olika slags digitala apparater, såsom till exempel 3D-skrivare.

Regionala utvecklingsbibliotek håller personalens färdigheter i mediefostran färska genom att ordna utbildning och interna samarbetsnätverk. I många kommuner ingår mediefostran redan i bibliotekets och skolans samarbetsplan. När mediefostran ses som en del av bibliotekens bastjänster reflekteras detta också i personalens arbetsbeskrivningar och uppgifter.

Museer

Mediefostran ingår också i museipersonalens mångsidiga professionella verksamhet. Museer utvecklar och delar sätt att skapa och uppleva kulturarvet, även digitalt. En viktig uppgift som museerna har är att främja kulturarvsmaterialens öppnande, tillgänglighet och användbarhet.

Många museer erbjuder olika virtuella rundturer antingen på sin egen webbplats eller som en del av Museiförbundets multimediatjänst Museum utan väggar. Museernas verksamhet är naturligtvis också viktig när man vill förstå hur mediefostran utvecklas. Museerna bevarar föremål, tjänster och fenomen som relaterar till medians och kommunikationsteknikens utveckling.

Bland företagen inom mediebranschen är den nationella Rundradion en långvarig främjare av mediefostran som aktivt producerar material för mediefostran för sin webbplats. Andra mediehus och redaktioner utför också mycket journalismfostran som en del av sitt grundläggande arbete, och deras målgrupp är särskilt barn och unga. Dessutom förklarar till exempel nyhetsmedier allt oftare sina journalistiska val för läsarna och berättar om principerna för ansvarsfull journalistik och hur journalism skiljer sig från annat innehåll.

Mediekunskap främjas också i mediebranschens föreningar och intressebevakningsorganisationer (se t.ex.  Nyhetsmediernas förbund och Aikakausmedia [på finska]). Inom mediebranschen utgör främjandet av mediekunskap också fostran till mediekonsumenter, framtida läsare och användare av andra typers innehåll.

Främjandet av mediekunskap är också aktivt i många företag inom mediebranscherna. Till exempel tv-kanaler har stött arbetet med mediefostran genom att avgiftsfritt visa informationsinslagsvideor som relaterar till mediefostran som en del av sitt programutbud.

Privata sektorn

Bland annat företag som erbjuder webbtjänster och -plattformar samt spelföretag har redan i flera år deltagit i arbetet med att främja mediefostran. Verksamhetssätten är varierande, till exempel att dela information om mediefostran via de egna tjänsterna, ekonomiskt stöd för arbetet med mediefostran eller deltagande i gemensamma kampanjer.

Det fria bildningsarbetet

Inom det fria bildningsarbetet på medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler erbjuds möjligheter till självständigt lärande och utveckling av medborgarfärdigheter såsom mediekunskap. Mediekunskapen kan ha egna inlärningshelheter, eller så kan mediekunskapen ingå i någon annan helhet.

Församlingar

Mediefostran genomförs också genom olika religiösa samfunds verksamhet, bl.a. i samband med barn- och ungdomsarbetet.

 

Evenemang, temaveckor och nätverk

Mediefostran främjas med hjälp av olika, ofta upprepade evenemang och temaveckor. Information om evenemang som ordnas både regelbundet och bara en gång delas bl.a. via Mediekunskapsskolans sociala medier samt i Facebook-gruppen för Nätverket för mediefostrare (Mediakasvattajien verkosto).

Medieläskunnighet och mediefostran i fokus:

  • Media Education Forum (ordnas av KAVI)
  • Seminariet Oivallus (ordnas av Mediametka)

Medieläskunnighet och mediefostran som en del av programmet:

  • Mediekunskapsveckan (ordnas av KAVI, flera partner)
  • Nationella spelveckan (ordnas av KAVI i samarbete med Spelfostrarnas nätverk)
  • Nyhetsveckan (ordnas av Nyhetsmediernas förbund)

Medieläskunnighet främjas bäst genom samarbete, och nätverk är effektiva platser för att dela information och utveckla samarbetet. Främst håller nätverken kontakt via sociala medier.

Internationellt samarbete

Medieläskunnighet främjas i Finland i nära samarbete med internationella organisationer, Europeiska unionen och olika stater. Finlands långsiktiga arbete med mediefostran och goda resultat i undersökningar som mäter medborgarnas medieläskunnighet har skapat stort intresse i andra länder. Finländsk medieläskunnighet presenteras ofta på internationella arenor och det görs många besök och studieresor till Finland.

  • Europeiska komissionen Media Literacy Expert Group
  • European Regulators Group for Audiovisual Media Services (ERGA)
  • EPRA Media and Information Literacy Task Force (EMIL)
  • Insafe nätverk
  • UNESCO Media and Information Literacy arbete
  • Media and Learning Association (MLA)
  • European Digital Media Observatory (EDMO)
  • Inclusive and Creative Media Education (ICME)
  • TeaMLit projektet

Mediefostran främjas också genom olika typer av projekt. Dessa finns på den finskspråkiga sidan.