Riktlinjer

Mediefostran ökar aktörskap, delaktighet och välbefinnande.

Mediefostran som stärker aktörskapet ökar medborgarnas[20] delaktighet och välbefinnande samt stärker jämlikheten i olika gemenskaper och i hela samhället. Den regionala och lokala mediefostran stärks och lyfts tydligare fram ur det praktiska arbetet till riktlinjedokumenten. Mediefostrans ansvar och skyldigheter identifieras bättre bland såväl individen som familjer och yrkespersoner. Mediefostransbranschen blir mångsidigare och det internationella samarbetet förbättras.

Aktörskapet stärks genom följande åtgärder:

Främja regional och lokal mediefostran.

Stärka mediefostrans verksamhetsmöjligheter på regional och kommunal nivå. Synliggöra de lagstadgade och annars förpliktande uppgifterna inom att främja medieläskunnigheten och samarbetsmöjligheter mellan olika sektorer mer än tidigare. Stödja och följa upp inkluderandet av främjandet av medieläskunnighet i existerande strategier och planer på kommunnivå, såsom läskunnighetsstrategier eller strategier för kulturfostran och välbefinnande. Vid behov stödja regionala aktörer i att utarbeta olika planer för mediefostran. Stärka regionala och lokala nätverks verksamhet och deras uppkomst samt spridningen av god praxis för att stödja ett högklassig mediefostransarbete i vardagen.

Stödja en balanserad medievardag.

Utnyttja forskningsbaserade data om medieanvändning och dess inverkan, och utveckla yrkesövergripande metoder för att stärka medieanvändning som främjar aktörskap och välbefinnande. Erbjuda stöd för olika medieanvändningssituationer för alla åldrar till exempel vid läroanstalter, i hem, inom fritidsverksamhet samt inom social- och hälsovårdstjänster. Producera utbildningar med anknytning till temat för yrkespersoner inom olika branscher, i synnerhet för dem som möter personer i sårbar ställning. Stärka gemenskapens och samarbetets betydelse för att skapa en balanserad medievardag.

Utveckla mångfalden inom mediefostran.

Ta inkluderande mediefostran som beaktar olika ålders- och språkgrupper, identiteter, kulturella och socioekonomiska bakgrunder samt utmaningar i lärandet och i olika livssituationer som utgångspunkt för insatserna. Planera verksamheten så att de som deltar i den kan påverka innehållet, och identifiera att många olika slags människor kan ingå i varje målgrupp. Stärk inte endast de officiella språkens, utan också de andra autoktona språkens och minoritetsspråkens ställning inom mediefostran. Skapa innehåll, evenemang och kommunikation med hänsyn till lättläst språk samt fysisk och digital tillgänglighet. I kommunikationen används bilder och ord som så många som möjligt kan känna igen sig i.

Stärka en mångsidig mediefostransbransch.

Främja ett mediefostransfält dit alla aktörer känner sig välkomna oberoende av organisationens storlek, bransch eller verksamhetens omfattning. Stärka nätverk med hjälp av vilka man bland annat kan minska överlappande arbete och hitta samband till existerande planer och strategier. Bjuda in nya aktörer i synnerhet från branscher som inte ännu representeras starkt inom mediefostrans fält. Beakta också aktörernas kulturella mångfald och den nytta den medför hela branschen bättre. Ordna och utveckla evenemang och tillställningar där de som arbetar för att främja mediefostran kan mötas, utbyta tankar och lära sig nytt. Informera om ny verksamhet och nya samarbetsmöjligheter.

Främja etisk och trygg medieanvändning

Förmedla information till medborgarna om de rättigheter och skyldigheter som hör ihop med etisk och trygg produktion och användning av digitala medier. Producera information, innehåll och utbildningar om bl.a. trygg medieanvändning, integritetsskydd, upphovsrätt och medborgarnas eget ansvar för att skapa en trygg mediemiljö. Kommunicera om metoder för att anmäla osakligt beteende och kränkningar av rättigheter. Utreda medieanvändningen och verksamheten bland människor i olika åldrar och livssituationer samt hur man kunde förbättra deras rättigheter och säkerhet med hjälp av lagstiftningen och andra åtgärder. Ta ställning till och påverka de stora digitala plattformarnas ansvar att utveckla sina tjänster så att de blir tryggare och mer etiska.

• Stärka tilliten till samhället.

Öka förståelsen för pålitliga informationskällor samt den betydelse som pålitlig information har för människors välbefinnande, samhällets stabilitet och bevarandet av demokratin med metoder inom mediefostran. Stärka mediedelaktighet och deltagandet i samhället samt erbjuda information om medieläskunnighetens betydelse för att upprätthålla den nationella resiliensen med hjälp av mediefostran. Öka samarbetet med andra aktörer som ansvarar för säkerhet.

Främja aktörernas aktivitet i det internationella samarbetet inom mediefostran.

Sänka tröskeln för nya aktörer att gå med i det internationella samarbetet inom mediefostran, såsom olika arbetsgrupper, projekt och nätverk. Dela den egna kompetensen och dra nytta av idéer och lösningar som utvecklats på annat håll. Identifiera de globala utmaningarna inom medieläskunnighet till exempel vad gäller stora digitala plattformar, artificiell intelligens och hållbar utveckling, och delta i att lösa dem.

[20] I dessa riktlinjer avses med medborgare alla de människor i Finland som deltar i me-diefostran och i att lära sig medieläskunnighet som privatpersoner, inte i en profession-ell roll. Termen tar inte ställning till om en person officiellt har finskt medborgarskap el-ler inte.

Utbildning, forskning, arbetslivet och erfarenhet skapar och stärker kunnandet.

Medieläskunnighet som stärker aktörskap och välbefinnande uppstår som följd av yrkespersoners kompetens inom mediefostran, högklassig mediefostran och medborgarnas eget och gemensamma lärande. Den forskningsbaserade mediefostrans roll stärks inom olika utbildningsformer och i arbetslivet. Medieläskunnighet är ett mål för undervisningen på alla utbildningsnivåer från småbarnspedagogiken till andra stadiet, och man styr främjandet av den på ett normativt sätt genom de nationella plangrunderna. Man förstår och utnyttjar ny teknik och framväxande teknik bättre, och man kommunicerar direkt till hemmen om centrala mediefenomen.

Kompetensen utvecklas med följande åtgärder:

Stärka mediekunskapens ställning i undervisningen, handledningen och övrigt kundarbete.

Medieläskunnigheten borde definieras tydligt som ett mål i alla utbildningsformer. Inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen sätts mål upp för pedagogiken. Inom den grundläggande utbildningen fastställs målen läroämnesspecifikt i läroplansgrunderna, och på andra stadiet i grunderna för gymnasiets läroplan och i examensgrunderna för yrkesinriktade examina. Utöver den formella utbildningen även stärka medieläskunnighetens andel i den non-formella utbildningen samt inom annat kundarbete och bemötande arbete som utförs inom olika sektorer och med olika målgrupper. Vidareutveckla praxis och verksamhet för högklassigt arbete inom mediefostran. Stärka mediefostrans ställning som en del av den dagliga verksamheten samt personalens kompetens och arbetsbeskrivningar.

Öka undervisningen i medieläskunnighet inom högskoleundervisningen.

Stärka mediefostrans ställning i högskolornas undervisningsutbud. Utreda och utveckla samarbetsmodeller mellan högskolor för att se till att alla de studerande som behöver mediefostran i sitt framtida arbete har möjlighet att sätta sig in i mediefostran i större utsträckning än med enstaka kurser. Stärka mediefostrans ställning inom lärarutbildningen. Alla som utexamineras som lärare har minst grundläggande kunskaper och pedagogiska färdigheter för att undervisa medieläskunnighet.

Mediefostran grundar sig på forskningsdata.

Mediefostran grundar sig på forskning, och teoretisk kunskap erbjuder begreppsliga redskap för att bl.a. strukturera, utvärdera och kritiskt utveckla målen för mediefostran. Forskarna i mediefostran uppmuntras att kombinera forskning och praktisk undervisning och delta i den offentliga debatten. Att utveckla konsekventa begrepp på nationalspråken stöder mediefostransarbetets slagkraft, långsiktighet och effektiva användning av resurser.

Erbjuda fortbildning och vuxenutbildning i mediefostran.

Stärka både arbetsgivarnas och arbetstagarnas förståelse för betydelsen av kompetens inom medieläskunnighet och mediefostran som arbetslivsfärdigheter. Med fortbildning stärks särskilt kompetensen hos arbetande lärare och andra som främjar medieläskunnighet i sitt arbete. Fortbildning ges såväl vid sidan av arbetet som genom enskilda kurser och som högskoleundervisning. Inom den offentliga förvaltningen erbjuds utbildning i medieläskunnighet som en del av inlärningen i arbetet. Arbetsgivarna både erbjuder utbildningar själva och skapar möjligheter för att delta i utbildningar inom medieläskunnighet. I planeringen och genomförandet av utbildningar fästs uppmärksamhet vid målgruppernas behov och genomförandets kvalitet. Alla vuxna erbjuds vuxenutbildningsmöjligheter inom mediefostran till exempel genom det fria bildningsarbetet, bibliotekens mediefostran och utbildning i samband med integrationen.

Främja medieläskunnighet som en del av det livslånga lärandet.

Stödja medieläskunnigheten och förutsättningarna för aktivt medborgarskap genom att stärka nyckelkompetenser inom livslångt lärande Förutom omfattande läskunnighetsarbete ses också till exempel digital kompetens som en av de grundläggande förutsättningarna för att utveckla medieläskunnigheten i alla åldersgrupper. Förutom kunnande som utvecklas i barndomen och ungdomen stöds utvecklingen av digital kompetens hos vuxna, i synnerhet äldre personer och andra som står utanför arbetslivet och formell utbildning, samt i och med detta deras möjligheter till samhälleligt deltagande med digitala metoder. Stödja samarbete mellan den offentliga sektorn och organisationer och även erkänna betydelsen hos frivilligarbete och dem som utför det i att stödja livslångt lärande inom medieläskunnighet.

Fördjupa kunnandet om och förståelsen för ny teknik och samhälleliga fenomen

Stärka kompetensen hos professionella pedagoger som främjar medieläskunnighet i sitt arbete gällande ny teknik och teknik som utvecklas, spelfostran och samhälleliga fenomen som är viktiga med tanke på mediefostran. Detta åstadkoms genom att erbjuda utbildningar, workshoppar och aktuell information som stöder kontinuerligt lärande och kontinuerlig utveckling.

Stärka den nationella resiliensen genom omfattande informationsinslag och material riktat till hemmen.

Producera mediefostransmaterial och informationsinslag riktade till hemmen och utanför hemmen, till exempel till vård utom hemmet, som förklarar aktuella fenomen på ett förståeligt sätt – till exempel hur artificiell intelligens förändrar hur information byggs upp och används, hur man kan känna igen vilseledande innehåll på webben, eller vad som borde beaktas i mediefostran för barn.

Mediefostrans ekonomiska, kulturella och ekologiska hållbarhet stärks.

Mediefostrans ekonomiska, kulturella, sociala och ekologiska hållbarhet stärks när verksamheten inom branschen grundar sig på långsiktighet, inkludering och miljömedvetenhet. Hållbarheten stärks av flexibla strukturer, en mångsidigare finansieringsgrund, stark samordning och intensivt samarbete som reflekterar mediefostrans samhälleliga betydelse.

Hållbar och allt starkare mediefostran främjas med följande åtgärder:

Höja mediefostrans profil och stödja strukturell utveckling.

Betona mediefostrans centrala roll i att bygga upp bildningen, demokratin och mediekulturen samt öka den övergripande säkerheten. Fortsättningsvis stärka mediefostrans ställning som en del av den nationella utbildnings-, kultur- och säkerhetspolitiken samt den samhälleliga debatten och beslutsfattandet. Främja inkluderingen av mediefostrans begrepp och mål förutom i läroplansgrunderna även i strategiska dokument inom olika sektorer på ett genomskärande sätt. Främja skapandet av permanenta verksamhetsmodeller samt sådan projekt- och företagsverksamhet med anknytning till mediefostran som stärker den regionala livskraften och kompetensen.

Mångsidigare finansieringsgrund och finansieringsmodeller.

Kartlägga mediefostransverksamhetens finansieringskällor och stärka finansieringen genom samarbete som överskrider sektorsgränserna. Målet är att möjliggöra långvarigt arbete och vidsträckta projekt samt främja utnyttjandet av EU-finansieringskällor och andra internationella finansieringskällor för aktörer av alla storlekar runt om i Finland. Öka den privata finansieringens andel i mediefostran och framhäva företagsansvarets betydelse som en del av utvecklingen av mediefostran. Utnyttja existerande finansieringsprogram, till exempel inom temana utbildning, kultur, digital delaktighet, välbefinnande, regionutveckling, hållbar utveckling, nationell säkerhet och resiliens.

Stärka koordinationen av mediefostran.

Stärka den offentliga sektorns roll på mediefostrans fält. Erbjuda aktörer inom mediefostran regelbunden information, koordinationsstöd, rådgivning och kunskap om branschen. Stödja aktörer i beredningen av finansieringsansökningar för både nationella och internationella projekt och skapa förutsättningar för att genomföra långsiktig verksamhet på olika håll i Finland.

Utveckla ekologiskt, socialt och kulturellt hållbar mediefostran.

Stärka förståelsen för mediernas inverkan på miljön och ekonomin samt på social och kulturell hållbarhet. Utveckla existerande begrepp och redskap, såsom FN:s Agenda 2030-mål och den nationella strategin för hållbar utveckling. Beakta hållbarhetsperspektivet bl.a. i mediefostrans innehåll, tekniker, anskaffningar, evenemangsformer och pedagogiska lösningar. Utföra mer omfattande samarbete med de kreativa branscherna, konstfältet samt lokala och regionala kulturaktörer. Främja bevarandet av den samiska kulturen och andra nationella minoritetskulturer samt deras utveckling. Stärka social hållbarhet genom att främja jämlikhet, tillgänglighet, delaktighet och tryggt medieaktörskap.

Främja öppenhet.

Dokumentera och publicera mediefostransarbete på ett tillgängligt sätt. Dela material som producerats med offentlig finansiering med öppna licenser och på öppna plattformar för icke-kommersiellt bruk. Utnyttja tillgängliga och miljömedvetna lösningar och arbetssätt, såsom distans- och hybridtillställningar och inspelningar. Främja öppet delande av god praxis mellan olika aktörer. Stödja aktörerna i att dokumentera och utvärdera projekt inom mediefostran samt att sprida resultaten så att de kan fungera som resurser för nya insatser och samarbetsformer.

Utveckla bedömningspraxisen.

Skapa, utveckla och dela bedömningsmodeller som stöder mediefostrans kvalitet, kontinuitet och effektivitet. Stärka bedömningen av den kvalitativa effektiviteten. Erbjuda utbildning om bedömningsmetoder och att utnyttja resultaten. Dela bedömningsdata öppet på webbplatser, i nätverk och i gemensamma workshoppar.

Stärka det nordiska samarbetet.

Främja det nordiska samarbetet inom mediefostran genom att stödja informationsutbyte, gemensamma utvecklingsprojekt och nätverk mellan aktörer i olika länder. Samarbetet stärker förståelsen för regional och kulturell mångfald, beaktande av det samiska perspektivet samt delning av god praxis över gränserna. Stödja gemensamma projekt, seminarier och kompetensutveckling som stöder mediefostrans synlighet och effektivitet på nordisk nivå. Det nordiska samarbetet kan också stärka finansieringsmöjligheterna, kunnandets mobilitet och mediefostrans ställning som en del av den regionala livskraften och övergripande säkerheten.