Utvecklingen av mediekunskapen bör basera sig på så grundliga forskningsdata som möjligt. På den här sidan har vi samlat den information om finländarnas mediekunskap som finns tillgänglig. Materialet är i huvudsak på finska och engelska. På den här sidan hittar du också definitioner på mediekunskap och mediefostran.

Informera oss om ny forskning

Om du märker att någon viktig information om mediekunskap (t.ex. en färsk studie) saknas på sidan får du gärna berätta om det för oss.


Skicka ett mail till oss, du hittar kontaktinformation på sidan Stöd och hjälp.

Stöd och hjälp

Forskning, utredningar och statistik

Sammandrag: Främjandet och ledningen av mediekunnighet i kommunerna

Utredning / KAVI / 2023 / Mediefostran, ledning, kommuner

Läs mer »

Näkökulmia mediakasvatuksen ja medialukutaitojen yhdenvertaisuuteen

Utredning / KAVI / 2022 / Mediefostran, inkludering, jämlikhet
Läs mer »

Systemaattisia toimenpiteitä tarvitaan yhdenvertaisen medialukutaidon kehittämiseksi

Rapport / KAVI / 2022 / Mediefostran, inkludering, jämlikhet
Läs mer »

Aikuisten medialukutaidon edistämisen hyvät käytännöt ja kehittämistarpeet

Utredning / KAVI / 2021 / Mediefostran, vuxna
Läs mer »

Systemaattisia toimenpiteitä tarvitaan aikuisten medialukutaidon kehittämiseksi

Rapport / KAVI / 2021 / Mediefostran, vuxna
Läs mer »

Suomalaisten mediataidot –kysely

Undersökning / KAVI / 2021 / Mediefostran, vuxna, kunnande
Läs mer »

Examining and enhancing adolescents’ critical online reading skills

Avhandling / Jyväskylä universitet / 2023 / Kritisk läsning, grundskolan, gymnasiet
Läs mer »

Målbild för digitaliseringen av småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och
den grundläggande utbildningen

Läs mer »

Developing Media Literacy Geragogy for Older People through Design-based Research

Avhandling / Lapplands universitet / 2021 / Medieläskunnighet, seniorer, lärarutbildning

Läs mer »

Kouluterveyskysely: Nuorten arki

Rapport/ THL / 2021 / Ungdomar, välmående
Läs mer»

Exploring pre-service teachersʼ and comprehensive school pupilsʼ understandings of literacies in digital environments

Forskning / Nordic Journal of Digital Literacy / 2023 / Lärarstudent, grundskoleelev, multiläskunnighet
Läs mer »

Monitoring media pluralism in the digital era (2021)

Rapport / Centre for Media Pluralism and Media Freedom / 2022 /Mediemångfald, yttrandefrihet
Läs mer »

Monitoring media pluralism in the digital era (2020)

Rapport / Centre for Media Pluralism and Media Freedom / 2021 /Mediemångfald, yttrandefrihet
Läs mer »

Media Literacy Index 2021

Statistik / Open Society Institute – Sofia / 2021 / Medieläskunnighet, falska nyheter, pressfrihet
Läs mer »

Terminologi

Mediekunskap eller medieläskunnighet utgör läs- och skrivkunnighet som utvidgats från traditionell text till flera olika slags medietexter. Medietexterna och -innehållen kan förutom traditionell skriftlig text också vara till exempel bilder, videor, ljud eller en kombination av dessa. I och med att medieredskapen utvecklats och det uppkommit olika slags sätt att publicera innehåll har gränsen mellan medieanvändare och medieproducent börjat försvinna. Förutom tolkning innehåller mediekunskap också färdigheter och kunskap i produktion.

Man kan också tänka att mediekunskap innehåller användningsfärdigheter, informationssökningsfärdigheter och kritik, kommunikations- och interaktionsfärdigheter samt färdigheter som relaterar till delaktighet, påverkan och livshantering. Som kompetens innehåller medieläskunnighet förutom olika slags mediefärdigheter också kunskap om olika mediefenomen. Båda perspektiven kompletterar och stöder varandra. Mediekunskap har också en stark kulturell dimension.

Mediefostran är målinriktad interaktion som strävar efter att främja elevens mediekunskap. Mediefostran innebär att fostra, lära, styra, handleda, dela information, diskutera och göra tillsammans, allt detta inom mediekulturen och i relation till media. Med hjälp av mediefostran kan man eftersträva mer omfattande pedagogiska mål. Genom mediefostran kan man till exempel ge individer och grupper styrka och makt som aktiva aktörer i samhället, sin kultur och sina gemenskaper. Mediefostran har ingen åldersgräns, utan den kan genomföras med alla åldrar.

Det finns inget rätt svar på frågan vad man ska göra som mediefostran. Som i all fostran kan man uppnå goda resultat i mediefostran på många olika sätt. Verksamhetens utgångspunkt borde alltid vara att ställa upp mål: vilken slags mediekunskap man vill främja och vilka metoder som stöder i att uppnå målen.