Unga människor i låginkomsthushåll är mer benägna att ha negativa upplevelser med sina smarttelefoner

Enligt en färsk enkätundersökning som utfördes av Nationella audiovisuella institutet påverkar socioekonomiska faktorer vilken typ av fenomen som 15-29-åriga finländare stöter på i sina smarttelefoner. Många av de negativa medieupplevelser som förknippas med smarttelefonanvändning är mer uttalade bland ungdomar och unga vuxna i dåliga ekonomiska situationer. 

Syftet med undersökningen var att utreda 15-29-åringars åsikter och erfarenheter av välbefinnande i samband med användning av smarttelefoner och sociala medier. De vanligaste negativa erfarenheterna var utseendepress, som 42 procent av de svarande hade upplevt, och hatretorik, diskriminerande och rasistiskt innehåll, som 40 procent av de svarande hade stött på. Påverkande, felaktig eller falsk information rapporterades av 32% av alla svarande. Kvinnor löper betydligt större risk än män att råka ut för negativa saker när de använder sina smartphones. Sexuella trakasserier är vanligare bland unga under 20 år, särskilt bland kvinnor.

Inkomst återspeglas i upplevelser av ensamhet och utseendepress

Respondenter som beskrev den ekonomiska situationen i sitt hem som ganska eller mycket dålig var mer benägna att uppleva en rad negativa saker än unga människor från välbärgade hushåll. I synnerhet framhölls erfarenheter som ensamhet och att känna sig utanför, press att se bra ut och låg självkänsla.

Samma unga människors smartphone-användning visade också på erfarenheter av att konfronteras med hatpropaganda och diskriminerande innehåll, samt ekonomiska nackdelar. Dessa inkluderar oförsiktiga köpbeslut och online-hasardspel. 

Inkomst påverkar också unga människors upplevelse av inkludering på nätet. Ungdomar och unga vuxna i låginkomsthushåll är mindre benägna att känna sig inkluderade och accepterade i onlinegemenskaper eller grupper på sociala medier.

Medieläskunnighet bland utsatta människor behöver stödjas 

Enkätundersökningens resultat att mediekunskapsproblem är mer uttalade bland ungdomar från låginkomsthushåll ger upphov till farhågor om deras välbefinnande, erfarenheter av utanförskap och ojämlikheter i mediekompetens och stöd.

”Ackumuleringen av negativa medieerfarenheter bland unga från låginkomsthushåll stärker vår förståelse av den dubbelriktade kopplingen mellan välbefinnande och medieanvändning. Därför måste främjandet av mediekompetens också ha som mål att vara lyhörd för ungdomars olika utgångspunkter och ägna särskild uppmärksamhet åt de barn och ungdomar vars livssituation kan vara utmanande”, säger Rauna Rahja, projektledare för Safer Internet -verksamheten vid Nationella audiovisuella institutet. ”Olika medieupplevelser är en del av vardagen för unga människor. Från en trygg utgångspunkt är det lättare att arbeta mot en god mediekompetens, som tillsammans med stöd från en nära vuxen skyddar mot skadliga medier. ” säger Rauna Rahja, projektledare för Safer Internet vid Nationella Audiovisuella Institutet. ”Olika medieerfarenheter är en del av ungdomars vardag. Från en trygg utgångspunkt är det lättare att arbeta mot goda mediekunskaper, som tillsammans med stöd från en nära vuxen skyddar dem från skadliga medieupplevelser.”

”Genom att stödja medieläskunnigheten hos unga människors familjer och yrkesverksamma som arbetar med unga människor kan steg tas mot mer positiva och säkrare medieupplevelser som stöder unga människors mentala välbefinnande.”

Smartphone-användning betonar vänskapsband, nöje och vardagliga sysslor

I enkäten undersöktes också unga människors och unga vuxnas positiva erfarenheter av att använda sina smartphones. För de flesta respondenter i åldern 15-29 år var smartphones viktiga för att hålla kontakten med vänner eller familj (73%), för vardagliga uppgifter (58%) och för nöje och underhållning (57%). Drygt hälften av alla svarande sa att det viktigaste positiva de kunde göra med sin smartphone var att lära sig nya färdigheter och kunskaper, och för drygt 40 % var nyheterna det viktigaste.

”Undersökningen visade att när människor närmar sig vuxen ålder förändras deras mediekonsumtionsvanor”, säger Rahja. Personer under 20 år betonar oftare än andra åldersgrupper att de vill ha kul och roa sig och träffa nya vänner. De som är 25 år och äldre var däremot mer benägna att betona att hålla kontakten med de närmaste, hjälp med vardagssysslor och hålla sig uppdaterade om nyhetshändelser. Positiva erfarenheter av medieanvändning som en del av smartphone-användningen sträckte sig över alla respondentgrupper. 

”Människor i alla åldrar har nytta av mediefostran som syftar till att stärka medieläskunnigheten och av att regelbundet stanna upp för att reflektera över sina egna mediekonsumtionsvanor, så att dessa färdigheter kan föras vidare genom föränderliga mediemiljöer och olika livssituationer”, säger Rahja. 

Syftet med enkäten var att samla in information och ungdomars åsikter om sambandet mellan användning av smarttelefoner och sociala medier och välbefinnande. Med hjälp av den nya kunskap som enkäten ger kan man utveckla stödet för barn, unga och familjer i olika situationer. Resultaten av denna undersökning kommer också att bidra till att vägleda det framtida arbetet i Safer Internet Centre.  

Ytterligare resultat av undersökningen kommer att publiceras i ett senare skede.

Bakgrundsinformation om undersökningen: 

Målgruppen för undersökningen var finländare i åldern 15-29 år. Undersökningen besvarades av 1021 respondenter. Undersökningen genomfördes av E2 Tutkimus på uppdrag av KAVI och genomfördes i november 2023.

Klicka här för en sammanfattning av de första resultaten av undersökningen (pdf, på finska).

Enkätundersökningen som en del av Mediekunskapsveckan 2024

Den årliga Mediekunskapsveckan är en temavecka för mediefostran och erbjuder yrkesverksamma och alla som är intresserade inspiration för att utveckla sina egna färdigheter. I år firas Mediekunskapsveckan den 5-11 februari 2024 och har sin bakgrund den Europaomfattande Safer Internet Day. Mediekunskapsveckans material och evenemang produceras i samarbete med cirka 70 organisationer och samordnas av Nationella audiovisuella institutet. Årets tema är förhållandet mellan medieanvändning och psykiskt välbefinnande. 

Mer information om innehåll, evenemang och material under Mediekunskapsveckan finns på: www.mediataitoviikko.fi 

Mer information;

Projektchef Rauna Rahja, rauna.rahja@kavi.fi